Alla lärare känner igen frågan. Själv brukar jag peppa elever och säga att det alltid finns något att skriva. Det är bara att sätta igång! Ändå sitter jag själv just nu och funderar. Vad ska jag skriva?
Inte för att jag inte har idéer. Det finns flera utkast, halvskrivna manus och nästan färdiga manus i min dator. Men vilket ska jag börja med? Ett kort, lättläst eller det där långa vuxenboksmanuset som jag klurat på?
När jag träffar nya människor och berättar att jag är författare får jag mycket ofta kommentaren: ”Jag har också tänkt skriva en bok någon gång!”
Men gör det då, tänker jag. För i ärlighetens namn handlar en stor del av författarens arbete om att ta sig i kragen, börja nöta kontorsstolstyg och koncentrera sig på ett manus i taget.
Jag har drömt om att bli författare så länge jag minns, men innan min första bok kom till väntade jag mest på inspiration som aldrig kom. Påbörjade det ena nya projektet efter det andra, men avslutade inget.
Efter fjorton utgivna böcker borde jag ha lärt mig. Oftast går det verkligen inte att vänta på att inspirationen ska komma. Det är bara att ställa timern och skriva så att tangenterna ryker. Göra klart. Då får man i alla fall en text att jobba med.
I stället gör jag nu allt annat än just detta: Jag förbereder författarbesök, städar skrivbord, sorterar gem, instagrammar och skriver blogginlägg.
Men snart … När detta inlägg är klart, så ska jag. För jag vet att det är det enda som gäller. Sätta sig ner och börja. Det gäller bara att bestämma sig: Vad ska jag skriva?
Åsa Öhnell - barnboksförfattare 
Kommentera