En viss tidskrift har fått väldigt mycket makt över bokmässan. Eftersom jag inte delar tidskriftens åsikter tänker jag inte nämna den vid namn och ge den ännu mer uppmärksamhet. Tyvärr är det nämligen just det den får. Uppmärksamhet.
Diskussionerna gäller huruvida tidskriften ska få ställa ut på bokmässan eller inte. Vilket gynnar yttrandefriheten bäst? Och vilket motverkar bäst extrema åsikter? Ska de helt tystas ner? Eller är det så att extremisterna blir ännu mindre benägna att lyssna på andra om de själva inte får vara med och leka?
Och när de nu får delta (för det är redan bestämt), ska författare och förlag då bojkotta hela bokmässan?
Jag lyssnar på bojkottarna och tycker att de har vettiga synpunkter. Jag lyssnar på icke-bojkottarna och tycker att de också har vettiga synpunkter. Det är svårt. Å ena sidan visa vad man tycker om tidskriften och stanna hemma. Å andra sidan, är det inte bättre att vara där och visa vad man tycker om tidskriften? Det enda alla tycks vara överens om är nämligen just vad de tycker om tidskriften.
Hur många skulle egentligen intressera sig alls om den inte fått så mycket uppmärksamhet? Jag är övertygad om att de flesta av mässans besökare står för helt andra värdegrunder och inte heller är så lättpåverkade.
Så bojkott eller inte? För mig lutar det åt inte. För att en bojkott överhuvudtaget ska funka måste alla stora aktörer och alla kända författare vara med på den. Det är de inte. Och ju fler aktörer med ”vanliga” åsikter som väljer att inte delta, desto större procentuellt utrymme får tidskriften. Utöver all uppmärksamhet den får genom diskussionerna.
I mina böcker skriver jag gärna om orättvisor. Ändå blir jag ibland trött på att tvingas ta ställning i alla frågor. Jag vill ju bara skriva böcker.
Kommentera