I Svensk Bokhandel finns ett reportage om mörka barn i litteraturen. I Svenska Barnboksinstitutets årliga bokprovning 2014 framkom nämligen att mörkhyade barn endast fanns med i en femtedel av de utgivna bilderböckerna under året. Ännu sämre resultat blir det om man räknar huvudpersonerna i böckerna. I endast en bok av 20 är det en mörkhyad person som är huvudperson. Detta är bara att beklaga.
Nu är Supernova-böckerna inte bilderböcker, utan kapitelböcker, men jag tror inte att siffrorna är bättre för äldre barn, snarare tvärtom.
Det är naturligtvis viktigt att olika barn speglas i barnböckerna och att olika barn kan ha aktiva roller.
Därför känns det bra att Supernova-böckerna finns. Att Nova är storväxt och mörk har såklart inte med berättelsen att göra. Hon är en superhjälte på jakt efter superhjältedåd som ibland går lite på tok. Ändå brukar det bli riktigt bra i slutändan. Fnissiga böcker att bli glad av, skrev en recensent, och det är precis så jag vill se dem. Ändå finns det en hel del att diskutera i Supernova-böckerna, om kamratskap, om mötet mellan gamla och barn och om en huvudperson som inte alltid handlar rätt. Klicka gärna på böckerna om du vill veta mer om dem!
Kommentera