Spänning och feelgood!

Arkiv för kategorin ‘Författarintervjuer’

”Varför gillar du att skriva böcker?” och andra kluriga frågor

Den här veckan har jag varit i Norrköping och besökt en massa trevliga klasser på Söderportens skola.

En av eleverna lämnade ett brev med bra och lite kluriga frågor, så här kommer svaren!

Varför gillar du att skriva böcker? Jag tror att jag gillar att skriva, eftersom jag tycker så mycket om att läsa och gärna vill kunna skapa samma läsglädje hos andra.

Vad fick dig att börja skriva böcker? Det som verkligen fick mig att börja skriva böcker var att min dotter inte hittade någon bra deckare som hon inte redan läst när vi skulle åka till Sälen på skidsemester. Då bestämde jag mig för att skriva en bok till henne. Fast jag har alltid velat bli författare.

Var får du alla idéer ifrån? Ja, du, ibland är det jättesvårt att komma på bra idéer och ibland dyker de bara upp i mitt huvud. Oftast måste jag klura ganska länge innan jag kommer på något. Bäst är det när man har mycket tid att tänka, till exempel när man är på semester eller promenerar.

Hur många år var du när du skrev din första bok? Min allra första bok som jag skrev för hand och häftade ihop gjorde jag när jag var 4 år. När jag var 12 skrev jag en lång bok på maskin och skickade till ett förlag. Jag fick naturligtvis nej! När min första riktiga bok kom ut var jag nästan 49 år.

Läser du andras böcker? Ja, det gör jag! Jag läser massor av böcker, även barn- och ungdomsböcker.

Läser du dina böcker för din släkt? Nej, men många av mina släktingar har nog läst dem själva!

Hur många böcker har du skrivit? 16 stycken.

När ska du skriva en till bok? Jag ska försöka hinna klart med minst en bok i sommar!

 

Sköna dagar nu med sol och värme. Norrköping visade sig från sin bästa sida, men nu är jag hemma igen! Ut och njut!

Annonser

Författarporträtt

Jag var nyligen på kurs i marknadsföring av böcker i Författarförbundets regi. Lärare var Kristina Svensson som är föreläsare och författare. Hon skriver både resehandböcker och handböcker om skrivande och författarskap. Det var en intressant kurs. Mycket av det som diskuterades kände jag förstås redan till och i ärlighetens namn kanske kursen framför allt vände sig till egenutgivare, men några godbitar tog jag ändå med mig utöver den där allmänna peppingen som jag så väl behöver ibland.

En av dem var det där med pressbilder. Jag har varit lite dålig på att tillhandahålla proffsiga foton, men nu har jag äntligen fixat några. Det är bilder som fotografen Elin Heinö tog av mig i samband med vår skrivarretreat på Österlen förra våren. Jag föredrar den här typen av bilder, tagna i naturen, eftersom jag tycker att de blir lite snällare än studiobilder och jag vänder mig ju till en yngre publik.

Med dessa bilder önskar jag er en riktigt glad påsk! Själv ska jag vila, skriva och förbereda författarbesöken som hålls efter påsk i Bollebygd och Halmstad.

Camilla Jönsson – Författare

camilla2

Foto: Mikael Ölmestig

Camilla Jönsson skriver böcker för lite äldre barn och ungdomar. Jag träffade henne första gången för ett par år sedan när jag satt som nybakad författare på ett möte med andra barnboksförfattare. Det visade sig att även Camilla var ny. Ett visst samförstånd uppstod och efter det har vi stött på varandra vid många olika tillfällen. Camilla är aktuell med en lättläst bok och en ungdomsbok som kommer ut i vår. Läs mer här:

När bestämde du dig för att bli författare och hur gick det till när din debutbok blev antagen?

Jag har alltid gillat att skriva, men det var först när jag slutade gymnasiet som jag började fundera på att bli författare. Sen tog det ganska lång tid innan min första bok kom ut, men under tiden skrev jag massor av noveller som publicerades i olika tidningar.

”Det går bara inte” var den första boken jag fick utgiven, men det var inte den första jag skrev. Jag hade jobbat väldigt hårt på en annan roman som nästan blev antaget av ett förlag. Tyvärr kunde jag och förlaget inte komma överens om hur boken skulle vara, så jag bröt med dem. I stället skev jag klart ”Det går bara inte” och skickade ut den till fyra andra förlag, bland annat B. Wahlströms. Tre veckor efter att jag skickat ut manuset ringde de och berättade att de var intresserade av att ge ut boken. Så jag hade ett möte med dem där vi pratade om boken och de gav mig tips på saker som jag kunde ändra eller jobba vidare på. Sen åkte jag hem och gjorde just det. När jag var klar skickade jag tillbaka manuset till förlaget och de sa ja! Vi skrev kontrakt och boken kom ut 2013.

Har du haft några andra jobb?

Jag har haft massor med andra jobb bredvid skrivandet. Både roliga sådana och tråkiga. Jag har bland annat jobbat som tidningsbud, demonstratör i butik, cirkelledare och konferensvärdinna. Fast nu jobbar jag nästan bara med skrivande på olika sätt.

Vilka utbildningar har du?

Den roligaste utbildningen jag gått är Författarskolan i Lund. Där gick jag i två år och lärde mig allt om hur det funkar att vara författare. Och så skrev vi förstås en hel del också. En hel bok faktiskt. Det var den som nästan blev antagen. Sen är jag kulturvetare och litteraturvetare också.

Vad gör du om två år?

Då hoppas jag att jag hunnit skriva ännu fler böcker och hittat massor av nya läsare. Kanske har jag gett ut något i en ny genre. Jag gillar nya utmaningar.

Du har skrivit en lättläst bok, Vargtimmen. Berätta lite om den! Vad måste man tänka på när man skriver lättläst?

”Vargtimmen” är en lättläst ungdomsroman, alltså en roman som passar lite äldre barn från 13 år och uppåt, samtidigt som den är skriven på ett enkelt språk. Den handlar om Ina som råkar vara en varulv. När boken börjar är hon på väg till en fest där hon hoppas på att få träffa killen som hon är lite kär i. Men det är också fullmåne ute, och vi vet ju vad som händer med varulvar vid fullmåne …

I en lättläst bok måste språket förstås vara väldigt enkelt. Det får inte vara för många långa eller svåra ord och meningar. Men samtidigt måste berättelsen vara precis lika spännande och intressant som i andra böcker. För mig var det en rolig utmaning att skriva lättläst och jag har fortfarande mycket kvar att lära mig.

Vad har du på gång just nu?

Min fjärde bok, ”Svart vatten”, kommer ut om bara någon vecka (11 april). Det är en spökhistoria där jag hämtat mycket inspiration från mina egna hemtrakter på Österlen. Där finns en sjö som det berättas mycket märkliga saker om, och det har jag använt i boken. Det är min första bok för lite yngre läsare (runt 9 till 12 år), så det ska bli spännande. Sen håller jag på att göra klart ännu ett lättläst manus som jag hoppas ska bli en bok i framtiden.

På Camillas blogg kan man läsa att musik betyder mycket för henne, både för att skapa stämning och finna inspiration när hon skriver. Jag tar det som ett mycket gott råd i stunden, eftersom jag själv har lite skrivkramp på grund av fel stämning. Så med vårsolen skinande utanför fönstret blir det hädanefter julmusik hos familjen Öhnell!

Vill du veta mer om Camilla Jönsson? Följ hennes blogg här! Klicka på böckerna för att läsa mer eller beställa!

det-gc3a5r-bara-inte-framsida  vargtimmen o_svart_vatten_ny

Helena Lund-Isaksson – författare

IMG_1194

Helena Lund-Isaksson mötte jag första gången när vi var i 25-årsåldern, inte genom skrivandet utan genom en gemensam bekant. Ingen av oss visste då att den andra närde författardrömmar, men många år senare sågs vi på nytt, båda som utgivna barnboksförfattare. Därför är det extra roligt att intervjua Helena!

Du skriver böcker om en liten kille som heter Mackan. Vem är Mackan och hur kom du på att du skulle skriva om honom?

Mackan är en kille som gillar fotboll väldigt mycket. Men han är också en tänkare, och drömmer om att bli som Zlatan. Idén till Mackan fick jag från en av mina söner som spelar fotboll. Med tiden blev Mackan förstås en alldeles egen person.

Du är aktuell med den fjärde boken om Mackan. Vad handlar den om?

Den nya boken Mackan och silver-Zlatan handlar om att en i Mackans lag, Ruben, blir av med sitt fina halsband, en liten fotbollsspelare i silver. Är det en tjuv som har varit framme? För det kan väl inte vara någon i fotbollslaget som har tagit halsbandet … Mackan och hans kompisar vet inte vad de ska tro. Plötsligt är den goda lagandan som bortblåst och lagkamraterna tittar misstänksamt på varandra. Samtidigt närmar sig den viktiga matchen mot Köttkulla. Men hur ska Mackan och laget kunna ladda för match, om de inte ens kan lita på varandra?

Du har också skrivit två böcker om en flicka som har diabetes. Hur kom du på idén till de böckerna?

Idén till den boken fick jag genom att en släkting till mig fick diabetes som väldigt liten. Då märkte jag att det var ont om böcker som riktade sig till riktigt små barn. Om man blir sjuk som barn kan det vara värdefullt att läsa om någon annan som är i samma situation och har liknande upplevelser.

Har du gått några skrivarutbildningar?

Ja, en kurs som hette Att skriva och berätta för barn, genom högskolan i Kristianstad. Dessutom är jag gymnasielärare i svenska så det här med språk, ord och formuleringar är något jag gillar mycket.

Vad gör du när du är ute på författarbesök?

Jag berättar hur och varför jag blev författare, om mitt skrivande och om böckerna om Mackan. Och så ger jag skrivtips!

Beskriv dig själv med tre ord!

Glad, ordintresserad, Italienälskare

Läs mer om Helena Lund-Isaksson på hennes hemsida!

Klicka på böckerna och läs mer eller beställ!

mackan-och-silver-zlatan   det-fixar-lotten

Intervju med Mikael Thörnqvist – författare

porträtt 2 för FCV 2014

En som skriver fotbollsböcker måste väl vara hur sporttokig som helst och bara älska resultat, tävlingar och matcher? Eller? Jag har ställt några frågor till journalisten och författaren Mikael Thörnquist, som just nu är aktuell med en ungdomsroman som även handlar om hederskultur.

Du är författare till serien Bollkänsla som handlar om ett tjejfotbollslag. Varför valde du att skriva om detta?

Jag har alltid haft ett stort litteraturintresse och har livnärt mig på journalistiskt skrivande de senaste femton åren. Mina döttrar spelade fotboll från 6-7-årsåldern och när jag letade efter fotbollsböcker till dem med tjejer i huvudrollen hittade jag – ingenting. Innan jag kom till skott hann dock Mats Wänblad börja ge ut sin bokserie om Lovisa i Råninge BK. Min första bok kom 2007.

Spelar du själv fotboll? På vilken nivå?

Nej, jag är alldeles för gammal och har alldeles för mycket diskbråck. Jag har aldrig ens spelat fotboll i organiserad form, förutom en kort period i ett uruselt lag. Däremot spelade jag nästan dagligen spontanfotboll ute på gården som barn. Spontanfotboll är något som glädjande nog har kommit tillbaka med alla konstgräsplaner. Vi spelade dock på betong. Glidtacklingarna var rätt jobbiga.

Kan man läsa dina böcker även om man inte är intresserad av fotboll?

Det finns det de som gör. En rätt stor del av handlingen tilldrar sig ju i skolan och i hemmet, med situationer som de flesta 9-14-åringar kan känna igen sig i.

Har du någon ny bok på gång? Berätta mer!

Jodå, min ungdomsroman Fotbollshoran är så färsk att den nästan luktar trycksvärta fortfarande. Den här gången är det en betydligt mörkare historia än dem som berättas i Bollkänsla. Huvudperson är Yasmine, en fotbollstokig svensk tjej med utländska rötter. Hon vill leva som de flesta andra gör i hennes ålder, med kompisar, fester och kanske en pojkvän. Men det går inte alls för sig. Med hot och våld ser hennes föräldrar till att begränsa hennes frihet till ett minimum. Yasmine tvingas ljuga och manövrera för att över huvud taget få ha ens en tillstymmelse till eget liv. Och katastrofen närmar sig.

Varför ska man läsa den?

Man ska läsa den för att få en inblick i den vidriga tillvaro som hederskulturens offer tvingas leva i. Deras öden är enligt min mening cyniskt bortprioriterade i samhällsdebatten, inte minst av människor som annars säger sig bry sig mycket om kvinnor och personer med utomeuropeiska rötter.

Läs gärna mer om Mikael Thörnqvist på hans hemsida!

Klicka på böckerna nedan för att läsa mer eller beställa! Jag blir själv nyfiken på boken Fotbollshoran som jag definitivt ska läsa!

fotbollshoran  bollkansla-4---dribblingar-med-doden

 

Intervju med Kim Kimselius – författare

Författare Kim Kimselius Eringsboda som har haft en stroke. Foto: Jan-Erik Ejenstam

Kim Kimselius
Foto: Jan-Erik Ejenstam

Har du någon gång varit på bokmässan? Då har du säkert träffat Kim Kimselius! Hon brukar ha en stor, fin monter där alla hennes böcker står uppställda. Runt montern samlas många människor, dels trogna läsare, dels andra nyfikna, som ännu inte läst något av Kimselius, men tycker att böckerna är fina och verkar spännande. Om man går fram och pratar, möter man en varm och positiv författare. Böckerna vänder sig till nästan alla åldrar. Jag har ställt några frågor till Kim Kimselius:

Du skriver bland annat en serie spännande böcker i historisk miljö. Hur kan du veta så mycket om historia? Krävs det lång research?

Många tror att jag är historielärare i botten, men så är inte fallet. Jag har alltid varit intresserad av historia. För mig var det spännande berättelser när jag skulle lära mig de historiska händelserna i skolan. Nuförtiden pluggar jag inför varje historisk äventyrsbok. Jag beställer hem böcker från biblioteken, köper många böcker, ofta från utlandet, eftersom böckerna inte finns i Sverige. Jag läser och läser och läser. Oftast åker jag även till platserna jag ska skriva om för att kunna beskriva miljön bättre.

Jag vet att du ofta är ute och signerar. Är det viktigt att träffa sina läsare?

Det stämmer att jag är ute ofta och signerar. Att möta läsarna är roligt och ett sätt att hålla kontakten med dem i riktiga livet. Läsarna möter jag ofta på de sociala medierna, att få se dem i verkligheten ger mer substans. Dessutom går jag ofta ut och fikar med någon av dem efter signeringen.

Du ger ut dina böcker på eget förlag. Vilka för- och nackdelar finns det med det?

Fördelen med att ge ut på eget förlag är att jag bestämmer allt själv. Nackdelen är exakt samma sak, eftersom det blir väldigt mycket jobb.

Du är född i Göteborg och har bott i Stockholm. Nu är du bosatt i Blekinge. Hur hamnade du där?

Född och uppväxt i Göteborg. Träffade min man som var där på jobb och flyttade upp till honom i Stockholm, flyttade vidare till Enköping, har bott i München, sedan tillbaka till Lindholmen utanför Vallentuna/Stockholm. När maken fick arbete i Blekinge var det bara att följa med honom.

Berätta något om dig själv som läsarna inte känner till!

Det börjar bli svårt att berätta något som läsarna inte känner till, eftersom jag har fått den frågan många, många gånger. Dessutom berättar jag det mesta om mig på mina bloggar. Jag har varit sjukvårdsgruppschef i Hemvärnet. Tror inte jag har sagt det förut.

Vad gör du i höst? Några nya böcker eller projekt på gång?

Oj, hösten är fullspäckad med saker. I år har jag kommit ut med fyra böcker: Staden på andra sidan Kompassen, Att hitta glädje i skrivandet, Sveriges Pompeji Sandby borgs öde och nu i september kom TudorRosen Kampen om makten. Håller på med ytterligare fyra nya böcker, som utkommer 2016: Staden på andra sidan Fjäderpennan, Mördande foto och två böcker om Island. Dessutom ska jag hålla seminarium på bokmässan, samarbeta med Kalmar Slott, där jag tidigare har skrivit ett upplevelseäventyr, Petits äventyr, som man som besökare kan följa runt om i slottet. Dessutom ska jag vara med på en spökafton på Kalmar slott den 21 november. Sedan är helgerna bokade för signeringar runt om i landet, veckorna späckade med föreläsningar.

Hur många böcker har du gett ut (augusti 2015)?

Det börjar närma sig 40-talet böcker. Mitt mål är att ha skrivit 100 böcker innan jag dör, så jag skriver på och närmar mig målet alltmer för varje år.

Jag vet att du även håller skrivarkurser. Berätta mer!

2013 började jag hålla skrivarkurser i egen regi på hemmaplan. Jag hyr en charmig 1700-talsgård som ligger vid en sjö. Där har jag helgkurser i skrivandet. Har fått många fina omdömen om kurserna. Det bästa är när folk återkommer för att gå fortsättningskurser, då vet jag att de verkligen är nöjda. Varje kurs avslutas med att vi skriver en novellsamling tillsammans som kommer ut året därpå. Älskar att arbeta med skrivandet och få möjlighet att inspirera andra. 2016 har jag tre helgkurser i skrivandet.

Kim Kimselius är en stor inspirationskälla för mig. Eller vad säger ni? En spökafton på Kalmar slott … Det ambitiösa målet att skriva 100 böcker … Dessutom verkar Kims skrivarkurser mycket bra!

Vill du veta mer om Kim Kimselius? Besök hennes hemsida eller blogg eller läs mer om hennes skrivarkurser!

Klicka på böckerna nedan om du vill veta mer eller beställa!

20 TudorRosen  Annat 08 Att hitta glädje i skrivandet  skrackresan-med-titanic

Intervju med Anna-Carin Svanå – författare

Anna-Carin

Anna-Carin Svanås böcker är utgivna på Idus förlag, liksom de flesta av mina egna. Därför har vi träffats i olika sammanhang. Varje gång har Anna-Carin haft ett stort leende på läpparna hela tiden. Jag tror att hon är sådan, Anna-Carin Svanå, alltid glad, och detta tycks spegla sig i hennes böcker. Här kommer några frågor till henne.

Du har skrivit två böcker om en familj som heter Knas. Hur kom du med idén till denna familj?

Det började faktiskt med att min dotter tjatade på mig skulle skriva en barnbok. Jag visste inte alls vad jag skulle hitta på, men just den dagen när jag satte mig ner för att skriva hade vi storstädat hemma hos oss. Jag såg framför mig ett riktigt stökigt och rörigt hus (inte helt olikt hur vårt eget brukar se ut) och en familj som rör till det ännu mer. Efter ett tag hoppade det in en grå katt i min fantasi och bosatte sig i huset. Det låter kanske konstigt men ungefär så funkar det. En liten tanke leder till en annan och plötsligt är det som att historien hittar på sig själv!

Är din egen familj lite knasig?

Ja förmodligen! Mina barn kallar mig numera för Mamma Knas när jag klantar mig. Men jag tror många barnfamiljer är mer eller mindre knasiga och det gör att många känner igen sig i berättelsen. Vissa detaljer i böckerna har jag tagit direkt från min egen familj, t.ex. kan min äldste son röra sig precis som en robot. Fast vi har inte någon katt och inte heller någon krokodil i hallen, vad jag vet.

I den andra boken i serien är familjen Knas ute och seglar. Är det vad du själv gör på somrarna?

Som av en händelse har min familj en liten gul segelbåt, precis som familjen Knas, och den brukar vi segla i om somrarna. En del av det som händer i boken har jag varit med om själv eller sett andra göra, t.ex. ramla mellan båten och bryggan. Jag fick en hel del inspiration av att läsa våra gamla loggböcker från tidigare seglingsturer.

När jag skulle rita bilderna till boken tog jag foton på vår båt och ritade av. Jag bad också mina barn att ställa sig eller sitta på vissa sätt och så ritade jag av dem också, fast med ansikten som passar personerna i berättelsen.

Skriver du böcker på heltid eller har du något annat jobb också?

Jag jobbar som lärare på gymnasiet och undervisar i svenska och engelska. Skriva gör jag när jag får en stund över.

Blir det fler böcker om familjen Knas?

Jag har inte skrivit någon mer bok än, men vi får väl se hur det blir i framtiden. (Det senaste året har jag skrivit andra berättelser, mest för vuxna, men inget som är publicerat än.)

Vad är det svåraste med att skriva en bok?

För mig är det svåraste att få tid till att skriva eftersom jag har ett annat jobb också. Det är riktigt roligt att hitta på berättelser och ibland kan det vara svårt att välja bland alla idéer så att berättelsen inte blir spretig utan håller ihop på ett bra sätt.

Vill du veta mer om Anna-Carin Svanå? Besök familjens Knas egen hemsida!

Eller klicka på böckerna nedan för att läsa mer om dem eller beställa:

familjen-knas-raddar-drutten  familjen-knas-gar-till-sjoss